Hudbarriär och mikrobiom: Det osynliga försvarssystemet

Barriärens tegel-och-bruk-modell

Stratum corneum, det vill säga hudens översta lager, består av döda keratinocyter (korneocyter) och lipidmatrisen mellan dem. Om vi liknar detta vid en vägg; korneocyterna är tegelstenarna, medan lipiderna (50 % ceramider, 25 % kolesterol, 15 % fria fettsyror) är bruket. När bruket bryts ner förlorar även väggen sin funktion. Detta mäts som en ökning av Transepidermal Water Loss (TEWL) och leder till hudbesvär som torrhet, rodnad och känslighet.

Hudmikrobiomet: ett ekosystem som vet hur man överlever

På din hud lever cirka 1 biljon bakterier, svampar och virus. Dessa mikroorganismer är inte skadliga; de flesta är nyttiga eller neutrala. "Goda" bakterier som Staphylococcus epidermidis förhindrar att patogener får fäste genom att hålla hudens pH surt (4,5–5,5). Även om Cutibacterium acnes är den klassiska boven hos akne-patienter, är det i själva verket en nyttig bakterie som även finns på frisk hud; den orsakar problem först när balansen rubbas.

Ju mer varierat mikrobiomet är, desto mer motståndskraftig är huden. Överdriven användning av tvål, alkoholbaserade ansiktsvatten och frekvent peeling minskar mikrobiomets mångfald – det gör huden "steril". Steril hud är inte stark hud; tvärtom är det en extremt reaktiv hud.

Vanliga misstag som skadar barriären

Min observation i den dagliga hudvården är följande: patienter kommer inte för att de "inte sköter om sig tillräckligt"; de inser inte att de "gör för mycket". Peeling två gånger om dagen, tre olika syror, rengöringsborste med lätt friktion, alkoholbaserat ansiktsvatten och en hård mask under helgen. När jag hör denna rutin hittar jag känslighet, rodnad eller en tunn, fjällande yta på patientens hud.

Barriärbehandling görs märkligt nog med "mindre". 50–70 % av de aktiva ingredienserna tas bort under en tid, och reparerande krämer som innehåller ceramider och kolesterol läggs till. Oftast återhämtar sig barriären inom 4–6 veckor och huden börjar svara på rätt vård igen.